Etikettarkiv: Blå Korset

Hela gruppen

Globalt arbete för restriktiv alkoholpolitik

Länge var det nykterhetsrörelsen världen över som ensamma kämpade för att minska alkoholkonsumtionen. På senare tid har även WHO, FN och andra organ tagit frågan på allvar och vidtagit åtgärder som resulterat i internationella policyer och program mot alkoholskador. I oktober samlades 412 deltagare från 60 länder till den fjärde globala konferensen om alkoholpolitik i Edinburgh.

Enligt organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,OECD dör en person var tionde sekund i världen till följd av alkoholskador. Anledningen till att OECD engagerar sig i detta är för att man inser att alkoholkonsumtionen till stor del påverkar världsekonomin och man vill reducera kostnaderna för alkoholens skadeverkningar. Ingen vettig regering kan längre bortse från de skador som alkoholen har på individen, familjer, samhälle och ekonomin.

Värden för konferensen, Skottland, har den högsta dödligheten i alkohol i Västeuropa och ministern Nicola Sturgeon berättade i sitt invigningstal om de åtgärder som ska ändra på det. Tidig intervention, det vill säga att ta upp frågan om alkoholkonsumtion vid till exempel läkarbesök, har visat sig vara framgångsrikt och utökas här till fler platser som fängelser och häkten. Alkoholreklam har stor inverkan på barn och ungdomar och man har påbörjat arbetet med att förbjuda den. Man har även infört minipriser på alkohol. Det är ingen mirakelkur men ger stora vinster. Med ökad medvetenhet om alkoholproblemen och en ökad övertygelse att det går att göra något åt dem, ser Nicola Sturgeon en ljusare framtid för Scottland.
KonfersnssalUnder konferensen hölls fler än 100 föredrag i storplena eller i mindre seminarier, 55 projekt visades upp på utställningsskärmar och vårt internationella förbund, Blå Korset, hade ett bemannat informationsbord.

Jag lyssnade bland på redovisning av hur man arbetat med varningstexter på alkoholflaskor i Frankrike. Alkoholen orsakar 49 000 dödsfall per år i Frankrike och det är den andra största dödsorsaken. Bland kvinnor som är gravida dricker hela 33 procent. Alkoholreklamen är begränsad ungefär på samma sätt som i Sverige, att man inte får ha människor med på bilderna och det ska finnas en varningstext.

Sedan 2005 finns också varningstext på flaskorna och de kan förutom text vara i form av ett piktogram, det vill säga en liten bild exempelvis av en gravid kvinna som är överkryssad.
En utvärdering visade att detta inte gett någon vidare effekt. Texterna och bilderna är alltför små och med otydliga budskap. Nu läggs förslag om att förbättra dem med större text och med enklare, mer skrämmande budskap. Man anser att det borde vara globala regler i likhet med de som tagits fram för tobak.

Ett annat seminarium redovisade en kampanj som genomförs i Estland för att få folk att dricka mindre, ”Drink less by half”. Att dricka anses i Estland vara en frihetsfråga och alkoholrestriktioner är ett hot mot den friheten. Att börja dricka är ett normalt sätt att bli vuxen. Därför inriktar sig kampanjen inte på att få folk att bli nykterist, utan vill visa på att ett minskat drickande kan ge andra fördelar med minskad dödlighet och våld.

Den vänder sig till föräldrar, ungdomar/ungdomsorganisationer och opinionsledare och har mindre pekpinnar och mer delaktighet för förslag på åtgärder och har fått stort genomslag i media. Främst vill man visa varför det är viktigt att inte förse ungdomar med alkohol och varför all ungdomsverksamhet ska var alkoholfri.

Från våra egna Blå Korsorganisationer deltog Madagaskar och Chad med egna föredrag. Madagaskar ingår i en allians för alkoholpolitik i Södra Afrika som startade 2010. Där finns en stor spridning på kultur och språk så det är ingen enkel match. Däremot finns det många gemensamma utmaningar när det gäller alkohol som massiv reklam, berusningsdrickande, HIV/AIDS och trafikolyckor kopplade till alkohol.

bordFanjanirina Holiarisoa från Blå Korset på Madagaskar har jobbat framgångsrikt med att få regeringen att anta en alkoholpolicy för landet och den blev utvärderad 2013. De ser att alkoholindustrin använder sociala media mer och mer det finns en utbredd korruption.

Alkoholindustrin ägnades ett stort utrymme under konferensen. Maik Dünnber som jobbar för internationella IOGT konstaterade att alkoholen påverkar direkt tolv av de sjutton globala målen som FN ställt upp. Bland annat beräknas de icke smittsamma sjukdomarna, dit alkoholberoende tillhör, att ha gått om de smittbara i Afrika år 2030.

Varför behandlar WHO tobaksindustrin annorlunda än alkoholindustrin? Ibland har tobaks- och alkoholföretagen samma ägare. Styrelseordföranden för en alkoholproducent kan dessutom sitta med i olika myndigheter och politiska organ. De ges utrymme eftersom frivilligorganisationerna och andra intresseorganisationer är svagare än när det gäller tobak. Målet var också tydligare när det togs fram restriktioner för tobak.

Det är viktigt att vi i Blå Bandet finns med i dessa sammanhang och visar upp vårt arbete. Det är också viktigt att vi lär oss mer om vad som görs i de olika länderna och tar till oss tips på hur vi kan utveckla vårt arbete här hemma och internationellt. Denna gång hade styrelsen för Internationella Blå Korset förlagt sitt möte till dagarna före konferensen så det blev naturligt för många att delta även i den. Om två år genomförs GAPC i Australien vilket såklart försvårar ett brett deltagande.

Ingalill Söderberg

Gatubarn kenya

Ser vi barnen på våra egna gator?

Gatubarn är ett stort problem i många länder i världen. De far mycket illa av kriminalitet, övergrepp och droger. Många av barnen hamnar också på gatan på grund av missbruk i familjen och det är därför svårt att återförena dem med familjerna.
 
Blå Korset i Kenya har ett framgångsrikt arbete bland gatubarn i Kisumu där man lyckats hjälpa ett större antal barn tillbaka till skolan och ger ett ekonomiskt stöd till familjerna.
 
Sedan en tid tillbaka har vi fått ett liknande fenomen i Sverige med hundratals gatubarn. Då menar jag inte barn till tiggande EU-migranter utan ensamkommande barn från Nordafrika utan asylskäl. Dessa pojkar har ofta levt på gatan i sitt hemland och på vägen till Sverige en längre tid i Spanien. Bara i Marocko, varifrån många av dem kommer, beräknas att det finns 80 000 gatubarn.
 
De har ingen önskan om att får hjälp från Migrationsverket eller socialen när de kommer till Sverige utan håller sig borta så länge det går. Eftersom vi har ett ansvar för alla minderåriga som vistas i Sverige placeras dessa barn på HVB-hem (hem för vård och boende) eller i familjehem, ibland hos släktingar. Därifrån rymmer de upprepade gånger och driver runt i city och missbrukar, framför allt cannabis. De har ingen förståelse för varför det är olagligt att röka cannabis i Sverige.
 
Polisen och Migrationsverket står handfallna inför problemet och överlåter till kommunerna att fatta beslut. Bara i Huddinge kommun, där jag sitter i socialnämnden, har vi varit tvungna
att placera sex av dessa barn på låsta institutioner till enorma kostnader för att de är en fara för sig själva och andra. Fördelen med institutionen är att där kan de för första gången få
möjlighet att gå i skola.
 
Hur en långsiktig lösning ser ut finns det inga förslag på men det måste till en internationell överenskommelse och en gemensam lösning. Som det är nu flyttar barnen bara runt på gatorna i nya städer i Europa.
 
Ingalill Söderberg
Bilden: Limsniffande gatubarn i Kisumu, Kenya. Foto Lasse Reuterberg

Livskunskap ger mod att stå emot droger

I 15 skolor i Namibia har Blå Korset regelbunden undervisning i livskunskap, Life skills, för eleverna. Genom värderingsövningar och exempel på situationer man kan hamna i stärker de eleverna att våga stå emot kompistrycket och att avstå alkohol och droger.

KamratutbilBarn på Rocky Crest Primary schooldning har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att förebygga användning av droger och alkohol bland ungdomar i Namibia . En färsk undersökning som genomfördes i skolorna visade att 69 procent av eleverna anger att de kommer att använda det som de lärt sig för att leva ett drogfritt liv.

Alkohol och narkotika spelar annars en stor roll i livet i Namibia, inte minst i de fattigare områdena. Trots att många inte har råd med mat för dagen tar man sig alltid råd med alkohol. Längs en gata i en av förorterna till huvudstaden Windhoek trängs ett stort antal barer, några inrymda i bara ett plåtskjul. De har öppet dygnet runt och några åldersgränser efterföljs inte. Trots att elförsörjningen är bristfällig I bostäderna finns det däremot el till spelautomaterna som finns i många av barerna.

Blå Korset erbjuder också eftermiddagsverksamhet i form av fotboll, dans, schack och teater för att ge eleverna en alternativ sysselsättning till att hänga vid bargatan. Tack vare gåvor har man nu beslutat utöka projektet med ytterligare 15 skolor under de närmaste två åren.

Vill du vara med och stödja projektet i Namibia kan du gå in på www.globalgiving.org och söka på Namibia och Blue Cross så hittar du en länk till projektet och kan skänka pengar direkt. Du kan också skicka pengar via Blå Bandet så förmedlar vi dem.

Ingalill Söderberg, text och foto

Bildtext: Några flickor på skolan Rocky Crest Primary School som deltar i Blå Korsets utbildning i livskunskap.

Förälskad i Färöarna

FårÅr 2010 besökte jag Färöarna för första gången och blev förälskad direkt. De branta gröna kullarna med betande får och små fiskesamhällen med vita och bruna hus i vikarna på öarna ger ett fridfullt och gästvänligt intryck, något som bekräftas när man träffar invånarna.

Vi var den gången inbjudna av det nordiska Blå Bands- och Blå Korsrådet som träffas en gång per år i något av våra respektive länder. Vi besökte bland annat deras behandlingshem i huvudstaden Torshavn och man hade då börjat planera för att bygga ett nytt med plats för fler klienter.

Utsikt från hemmet I september i år hade jag åter förmånen att besöka öarna, denna gång för att vara med på invigningen av det nya behandlingshemmet. Blå Korset på Färöarna har länge arbetat drogförebyggande och är välkända bland allmänheten. Under flera år har de genomfört en nationell informationskampanj och insamling, där de knackat dörr i alla hus. På så vis har man samlat in en stor del av kostnaden för bygget av det nya huset i byn Nes, som ligger en timmes bilväg från Torshavn. Tomten och markarbetena har de fått av kommunen som också kommer att stå för driften.

Blåkorshemmet har plats för 14 boende klienter och några i öppenvård. Rummen är ljusa med en fantastisk utsikt över fjorden. Här finns kök, matsal, sällskapsrum, behandlingsrum och personalutrymmen. Till invigningen, som varade i två dagar, kom flera hundra gäster och själva öppnandet förrättades av biskopen på ön. Det bjöds på buffé och tårta med bild på Blåkorshemmet och en kör från en missionsförsamling underhöll på kvällen.

Ingalill överlämnar tårtan Jag höll ett litet tal där jag påpekade vikten av att vi känner att vi är en del i en stor familj av 43 medlemsländer i Internationella Blå Korset. Trots att våra länder och verksamheter ser väldigt olika ut har vi mycket att lära av varandra. Jag överlämnade också en tårta som är sydd i Barnens Hus i Södertälje och berättade om den verksamheten och Tjejhuset.

Blå Korset på Färöarna jobbar också med information i skolor och till föräldrar och driver flera Second Handaffärer. Nu har man startat ett projekt för barn till missbrukare under namnet ”Alla har rätt till en bra uppväxt”. Under mässainvigningshelgen deltog man på en stor mässa i en närliggande stad där en mängd organisationer visade upp sin verksamhet. Projektet har stöd från Internationella Blå Korset som också producerat en film med ungdomarna som man jobbar med och som rullade på TV-skärmen under mässan.

Ingalill Söderberg

Jag har tagit samtliga utom den där jag är med och överlämnar tårtan till generalsekreterare Frants Jensen, den är tagen av Jóna Hansen.

Vid bordet på mässan står Regin Jacobsen från styrelsen och Jóngerð Nielsen, projektledare.