Förslag för ett stärkt civilsamhälle

Dan Ericsson fick regeringens uppdrag att utreda civilsamhället och ta fram förslag på hur man bättre kan ta till vara kraften i föreningslivet. I mars lämnade han in det 542 sidor långa betänkandet ”Palett för ett stärkt civilsamhälle”.

Bild utredning civilsamhället

Utredningen presenterades på Rosenbad. Från vänster regeringens utredare Dan Ericsson, Olga Persson, Unizon, Björn Eriksson, RF och Rebecka Prentell, LSU.

Det är verkligen en palett av åtgärder utredningen föreslår.  Trots att uppdraget inte innebar åtgärder för stadsbidraget till organisationer föreslår utredningen att man bör införa ett organisationsbidrag istället för som det nu är ett verksamhetsbidrag där innehållet i organisationernas verksamhet ska värderas av myndigheten. Ett organisationsbidrag stärker organisationer i rollen som röstbärare. Det här är något som Blå Bandet länge kämpat för.

– Civilsamhället påverkar alla samhällssektioner och på alla nivåer. Det är viktigt att få myndigheterna med sig, få dem att förstå varför insatserna är så viktiga, sa Dan Ericsson vid presentationen på Rosenbad.

Dan Ericsson och hans grupp har gjort många resor i Sverige och Europa där de besökt föreningslivet, olika myndigheter och kommuner och samtalat om hur myndigheter och civilsamhället samarbetar. Vilka hinder uppfattar civilsamhället i kontakterna med myndigheter? Framför allt är det bristande tillit. De känner inte att de får det utrymme de förtjänar. De upplever också att det är för mycket administration kring bidrag och verksamhetsrapporter.

Utredningen vill med sina förslag ge civilsamhället bästa möjliga förutsättningar och få myndigheter att se dem som en tillgång. Bland annat lämnar man förslag på hur organisationer lättare ska kunna delta i offentlig upphandling.

Utredningen har också tittat på den överenskommelse som skrevs under av regeringen, Sveriges kommuner och Landsting, SKL och den idéburna sektorn på det sociala området 2008. Sedan dess har flera regioner och kommuner slutit lokala överenskommelser. Utredningen vill nu införa en rapportskyldighet för myndigheters kontakter med civilsamhället.

– Lokala överenskommelser bra men det är förhållandevis få och det behövs mer handling. Med utredningens förslag följer också handlings- och åtgärdsplaner, sa Dan Ericsson.

Några av förslagen i utredningen:

  • Långsiktiga plattformar och mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden. En statlig samordnande roll tillsätts.
  • Erfarenhet från civilsamhället ska vara en merit vid tillsättande av chefer för myndigheter.
  • Ta med konsekvenser för organisationer vid betänkanden och föreskrifter, konsekvensbedömning, till exempel kommuner översiktsplaner.
  • Skolan bör få en tydligare roll i att öka ungas kunskap om civilsamhället i stort och möjliggöra ingångar till föreningslivet.
  • Reglerna för bidrag ur allmänna arvsfonden ska fokusera mindre på nyskapande och mera på långsiktigt stöd.
  • Försäkringskassan ska ge långtidssjukskrivna tillåtelse att arbeta med ideella uppdrag trots sjukdom utan att förlora ersättning.
  • Subventionera lokaler och beakta lokalbehovet vid samhällsplanering.
  • Sociala tjänster under 750 000 Euro under avtalstiden ska undantas från lagen om offentlig upphandling, LOU.

Utredningen anser också att det ska kunna finnas valfrihetstjänster enligt lagen om valfrihetssystem, LOV som kommunerna kan reservera för civilsamhället som utförare och man vill förstärka arbetet med idéburet offentligt partnerskap, IOP som redan börjat användas på flera håll i landet.

– Jag är mest nöjd med bredden i förslagen och de är väl förankrade. De skapar kanske inga rubriker men det ger förhoppningsvis civilsamhället en stärkt ställning i framtiden, sa Dan Ericsson.

Tre företrädare för civilsamhället var inbjudna att kommentera utredningen och dess förslag. De var alla imponerade av hur noggrant utredningen gått till väga men var inte odelat positiva till förslagen.

– Det kommunala och offentliga kommer aldrig att vara den politiska rösten. Jag ser ett problem med att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF ska föra ut kunskap om civilsamhället, de har själva dålig kunskap, sa Olga Persson från Unizon som organiserar många kvinno- och tjejjourer i Sverige.

Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet är luttrad i sammanhanget och tycker att utredningen tillsatts lite väl sent.
– Nu har det passat väldigt bra att vända sig till civilsamhället, sa han.

– Tillit är viktigast. Det är bra att använda skolan för att väcka intresse för civilsamhället/föreningslivet. Vi efterlyser en ombudsmannafunktion för civilsamhället, sa Rebecka Prentell från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU.

Utredningen överlämnades till demokratiminister Alice Bah Kunke och ska nu ut på remiss.

Ingalill Söderberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>